Tre lärdomar kopplade till produktutveckling från SportAdmin
För några dagar sedan var jag med om min tredje kontorsflytt sedan jag började på SportAdmin 2016. Under dessa sex år har vi bland annat lanserat en helt ny produkt som numera är vår huvudprodukt och även en app som varje vecka används av över 180 000 människor i idrottssverige.
Vi har gått på några minor längs vägen. Men vi har också lärt oss en massa. Och lyckats med en hel del.
Men det är framförallt tre saker som jag har plockat med mig kopplat till produktutveckling:
1. Komplicera inte till saker
2. Det finns inget bra svenskt ord för “Product sense” men det är en högst underskattad egenskap
3. Skapa en miljö för förändring
Komplicera inte till saker
Det låter så självklart egentligen: komplicera inte till saker. Ändå förvånas jag så ofta hur irrationella vi ändå är när det väl kommer till kritan i form av problemlösning. Det tog mig allt för lång tid att inse att det svåra ofta inte är att lösa ett problem, det svåra är att göra ett komplext problem enkelt.
De gånger vi har landat i en komplex lösning är det ett antal saker som i efterhand blivit väldigt tydliga:
• Komplexitet skapar osäkerhet och osäkerhet skapar risk
• Komplexitet sänker hastigheten
• Om det är en komplex process så är det svårare att över tid kontinuerligt upprätthålla den
• Oavsett om det handlar om en produktmässig eller teknisk lösning skapar komplexitet ofta personberoende
Att hitta det enkla – och se det fina i det enkla är kraftfullt.
David Heinemeier Hansson sätter ord på det bra i sin text "Try hard not to solve hard problems".
Det finns inget bra svenskt ord för “Product sense” men det är en högst underskattad egenskap
Det finns ramverk, processer och allt där emellan inom produktutveckling. Det behövs och är såklart viktigt. Men en egenskap som jag verkligen tidigt blev varse om på SportAdmin var “Product sense” (i brist på svenskt ord). Och det är framförallt Henrik som i praktiken visat hur denna färdighet har potentialen att göra skillnad i så många olika stadier av produktcykeln.
Jag har framförallt identifierat två punkter som jag upplever som de mest centrala kopplat till denna färdighet:
1. Upplev din egen produkt så mycket som möjligt så att du kan förstå hur dina olika användargrupper hade reagerat på en produktförändring
Att vara användare av sin egen produkt är så kraftfullt. Under mina år på SportAdmin hade jag en period när jag inte var användare av SportAdmin. Såhär i efterhand inser jag hur lätt det är att bli blind och distansera sig från verkligheten. Att exempelvis bara uppleva idé- eller prototypstadiet och då inte få förståelsen för hur det samverkar med helheten, på riktigt.
2. Var nyfiken och upplev andra produkter
Att vara nyfiken är en så underskattad egenskap och genom att aktivera den samtidigt som man använder andra produkter så börjar man ställa frågor. Varför fungerar det på detta sättet i denna appen? Varför har man valt att göra såhär? Om App X har gjort så, borde inte vi kunna göra samma fast med denna modifieringen?
Att utveckla en stark “Product sense” möjliggör ett skarpare och snabbare beslutsfattande i olika situationer. Det gör också att man får ytterligare en dimension när man kombinerar det med kvantitativa och kvalitativa användarundersökningar.
Skapa en miljö för förändring
Produktutveckling handlar i mångt om mycket om att validera våra antagande (gärna så snabbt som möjligt) och baserat på insikterna vi får därefter iterera och förändra. Vi vill såklart också försöka mitigera risker. Men vi kommer aldrig på förhand kunna göra detta till 100%, det hade varit omöjligt såväl tids- som resursmässigt. Det är först när vi får ut produkten till våra användare som vi kan börja observera hur den tas emot, vilka reaktioner den skapar, och inte minst hur (och om den) används.
So far so good. Agilt, med andra ord. Men vad innebär det egentligen i praktiken?
Förutom att vi måste skapa en miljö där vi kan identifiera när det behövs en riktningsförändring så handlar det framförallt om hur vi hanterar en sådan.
Och det är just den sista punkten som jag kanske ibland upplever som förbisedd. För den handlar om vilka förutsättningar vi har skapat för att snabbt kunna kursändra. Detta handlar såväl om gruppens inställning till varför vi gör vissa vägval men också om att det i tidiga faser handlar om att bygga lösningar som lämnar utrymme för förändringar.
Och att optimera i rätt läge.